Archangelica betyder Ärkeängel och syftar på att det enligt sägnen ska ha varit ärkeängeln Gabriel som pekade ut växtens dygder och läkande kraft för människorna. En gammal katolsk sägen berättar om hur ärkeängeln Gabriel gav människorna denna växt som ett botemedel mot pest. Alla växtens delar, särskilt rötterna, har hälsobringande egenskaper. Kvannens groddar är goda och dekorativa i sallader.
Angelica arterna tillhör familjen flockblommiga växter Umbelliferae. Kvannen har många inhemska namn såsom följand Fjällkvanne, Kvanne, Kvannrot, Angelika, Angelikaört, Äkta Angelika, Helig Trefaldighetsört, Heligand, Björnstrut, Ängel, Ärkeängel, Vild Angelika (Strätta - Angelica sylvestris)
Den är en av våra ståtligaste inhemska växter. Höjd cirka 2 meter. Den är flerårig och har tjock jordstam med grova, greniga rötter, som första året bildar en bladrosett av 2-3 gånger pardelade storflikiga blad. Följande år utvecklas en hög, grenig, finstrimmig och bladig stjälk. Stjälkbladen är strödda och de har bladskaft med starkt uppblåsta sidor. Växten bär stora klotrunda blomställningar med gulgröna blommor i flock.
Se bild i Fotogalleriet
är en högväxt, flerårig ört som kan bli upp till två meter hög. Stjälken är ihålig och bladen är två till tre gånger pardelade med breda, ojämnt tandade bladsegment, de basala bladen har rännformiga bladskaft. Strätta blommar i juli-augusti med små vita eller rödlätta som sitter samlade i platta eller välvda flockar. Blomflockarna har många, fint håriga strålar. Frukten är plattad från ryggsidan och har tydliga oljekanaler, de sidoställda åsarna är höga, tunna och vinglika, medan tre mittställda är något lägre. Kvanne har ju nästan klotformade blomflockar, grönaktiga blommor, kala flockstrålar, samt trinda basala bladskaft.
Strättans blommor kan användas för att färga ylle gult.
Se bild i Fotogalleriet
BLOMMOR DJUR FÅGLAR FISKAR INSEKTER SVAMPAR MOSSOR STENAR |
HÄRJEDALEN Fjällviol (Viola biflora) Björn (Ursus arctos) Kungsörn (Aquila chrysaetos) Id (Leucicus idus) Svavelgul höfjäril (Colias palaeno) Gulkremla (Russula claroflava) Skogslummermossa (Barbilophozia lycopodioides) Tännäsögongnejs |
HÄLSINGLAND Lin (Linum catharticum) Lodjur (Felis lynx) Slaguggla (Strix uralensis) Harr (Thymallus thymallus) Fjällvickerblåvinge (Abulina orbitulus) Blek taggsvamp (Hydnum repandum) Stor björnmossa (Polytrichum commune) Dellenit |
BLOMMOR DJUR FÅGLAR FISKAR INSEKTER SVAMPAR MOSSOR STENAR |
LAPPLAND Fjällsippa (Dryas octopetala) Fjällräv (Alopex lagopus) Blåhake (Luscinia svecica) Röding (Salvenius alpinus) Högnordisk höfjäril (Colias hecla) Tegelröd björksopp (Leccinum versipèlle) Bäcknicka (Pohlia wahlenbergii) Apatitjärnmalm |
NORRBOTTEN Åkerbär (Rubus arcticus) Lavskrika (Perisoreus infaustus) Sångsvan (Cygnus cygnus) Siklöja (Coregonus albula) Praktsammetslöpare (Chlaenius costulatus) Stenmurkla (Gyromitra esculenta) Gul parasollmossa (Splachnum luteum) Gabbro |
BLOMMOR DJUR FÅGLAR FISKAR INSEKTER SVAMPAR MOSSOR STENAR |
VÄSTERBOTTEN Kung Karls spira (Pedicularis carolinum) Storspov (Numenius arquata) Blå Kärrhök (Circus cyaneus) Nejonögon (Petromyzon fluviatilis) Större svartbagge (Upis ceramboides) Rynkad tofsskivling (Rozites caperatus) Rostvitmossa (Sphagnum fuscum) Kopparkismalm |
JÄMTLAND Brunkulla (Nigritella nigra) Älg (Alces alces) Hökuggla (Surnia ulula) Öring (Salmo trutta) Stormhattshumla (Bombus consobrinus) Blodriska (Lactarius deterrimus) Piprensarmossa (Paludella squarrosa) Täljsten |
BLOMMOR DJUR FÅGLAR FISKAR INSEKTER SVAMPAR MOSSOR STENAR |
GÄSTRIKLAND Liljekonvalj (Convallaria majalis) Tjäder (Tetrao urogallus) Storlom (Gavia arclica) Strömming (Clupea harengus) Hagtornfjäril (Aporia crataegi) Fjällig taggsvamp (Sarcodon imbricatus) Palmmossa (Climacium dendroides) Gävlesandsten |
JÄMTLAND Brunkulla (Nigritella nigra) Älg (Alces alces) Hökuggla (Surnia ulula) Öring (Salmo trutta) Stormhattshumla (Bombus consobrinus) Blodriska (Lactarius deterrimus) Piprensarmossa (Paludella squarrosa) Täljsten |
Sidan är uppdaterad 2013-03-23